tisdag 30 oktober 2007

ingenting

Spillror, splitter och kras.
Finns ingenting kvar utom detta tomma jag.
Vaknar av att solen smeker min kind men den värmer inte mig.
Jag drunknar , sakta sjunker jag
alldeles paralyserad och slut av mina tankar som aldrig ger mig svar.
Jag ser alla ansiktet utanför mitt fönster
undrar vad dom vill och hur dom lever
har dom ett annat liv och är dom lyckliga eller lika svarta och dystra som jag?
Det ringer på min telefon
dom undrar hur det är med mig
frågar vad som har hänt
men jag har inget svar jag kan ge.
Jag lägger av luren
låter den ligga på nattduksbordet från morgon till kväll
Vill inte prata , har ingenting att säga längre.
Och jag har gett upp med att bära på mitt falska leende
känner inte längre för att vara nån som jag inte är.
Allt har som svartnat och jag vill bara inte bry mig längre.
Allt är upp och ner och tårarna bränner
erfarenhet kallar dom andra det för
men jag kallar det för misstag, svek och bara besvikelser.
Jag har haft många chanser men jag har låtit dom dra förbi
nu är jag trött på att fly och allt har slutat att fungera för mig.
varenda hörn inom min själ är vilsen
Ingen att hålla om och ingen att älska,
jag är ensam och det gör ont

Inga kommentarer: