måndag 5 maj 2008

Hjärnspöken

Jag släcker ner mitt rum
allt är redan borta
Mina demoner blir allt mer och mina ärr blir allt synligare...
Det har bara blivit så mycket på senaste
finns det en orsak för det här?
Önskar sebastian var här så vi kunde göra det vi alltid gjorde, rökte bort smärtan...

Men jag ska vara drogfri, vill ju inte syssla med knark...

Jag har en bild på en ensam lite flicka som ropar efter sin mamma
och det kommer bara fler bilder för varje dag...

Men egentligen spelar inget nån roll längre
Jag vaknade upp ängslig och funderade när jag egentligen somnade...
jag lever knappast i min kropp
och jag vet inte vart jag är på väg... jag möter alltid detta vägskäl..
Mitt huvud är fullt med saker och jag har försökt göra saker för att kunna ta mig ifrån denna grop....
Jag faller ihop som vanligt och mitt mående visar sig inte bli bättre
fan jag kan inte förklara men jag har undrat många gånger om jag är galen...

Mitt samvete är så förpestat och allt dåliga är här hos mig och allt bra är där borta och hur jag än försöker sträcka mig efter det så springer det längre bort...

Om nån skulle få veta allt jag har gjort så skulle ni förstena mig, ni hade skämts över mig för jag har skammen, jag lovar...
jag har slutat att känna efter... Jag har slutat att tro och jag har slutat och le, jag sover bara eller skriver ner sån här skit....
Denna värld e skit..

Egentligen tror jag inte att nån skulle kunna leva med mina minnen och mina snedsteg...
Kan man älska en sån människa?
Jag vill gömma mig och inte möta min rädsla...
Jag har försökt komma på när och vad det var som utlöste mitt mående..
Jag har ju inte alltid varit såhär....
Jag vet att jag har en god sida nånstans där borta....
Just nu är jag iaf en mörk arg själ som inte har en sån stor livslust men man måste ju göra sitt bästa och det gör jag....
Jag ska finna min bästa sida och bli nöjd över mitt liv..
jag ska bekämpa varenda jävla onda demon som finns i mig och sen ska jag bli fri!

Inga kommentarer: