Dina rosenröda kinder, din sockersöta mun
Har lagt på mitt hjärta en börda så tung
Den bördan får jag bära och släpa för dig
Så länge som bloden är varmer uti mig
Du talar visst väl, men du tänker inte så
För när jag vänder ryggen till, så ler du däråt
Var gång jag till dig kommer, visst roar det dig
Att du får tala falskehet och göra narr av mig
Om dagen i mitt arbete är du i mitt sinn
Om natten när jag sover är du i min dröm
Om morgon när jag vaknar, vem saknar jag då
Jag saknar lilla vännen, den aldrig jag kan få
Med sorger och bekymmer får en skilja sig åt
Gud nåde den mänskan som skiljer en åt
Den mänskan gör värre än någon kan tro
Den mänskan gör värre än den som håller krog
låt text som passar in på min situation
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar