torsdag 24 april 2008

livets gång

kan livet nångång bli bra?
Kan mörkret ljusna och kan mina tankar försvinna?
kan sorgen jag bär i mitt hjärta bara ta sitt pick o pack o dra ifrån mig?

Ah fan jag vet inte , livslusten är nådd i botten just nu...
inte så jävla kul o vakna varje morgon med ångest och tårar brinnandes bakom ögonlocken
Jag nyper mig på armen och ja, jag erkänner, tanken att göra illa mig finns vissa stunder , men inte för själva grejjen att göra illa mig utan mer för att känna om jag lever....
Åh fan just nu är jag verkligen totalt fuckt up för jag har sakta men säkert börjat sakna våra dagar och år tillsammans även fast du var en feg liten skit gentemot mig men när du slog mig kände jag iaf att jag levde!



En vanlig dag för längesen, svårt att förstå att jag kan sakna det... :S
Ta på mig
rör om mig
skaka på mig.
Krossa min själ
skada mitt inre och låt mig stå kvar tills jag inte finns....

Hata mig
sparka mig
bind fast mig och knulla mig tills jag blöder
så att jag får falla i tårar varje natt och känna mig som en bit av dig.

Krossa mina drömmar
sudda ut mitt leende
Intala mig att jag är mer död än levande.

Kväv mig med din starka djuriska röst.
Låt mig aldrig få höras för kanske inser du då att jag kan tänka för mig själv.
så ta mina sista ord
och ta min rester.

Bränn mig med din cigarett,
rista mig djupt med vårt porslin,
Låt mig få inse att jag är ingenting utan dig.

Be mig att ursäkta mig för den jag är
och låt mig inse att du är allt jag inte är.
Splittra mitt hjärta
och titta på mig igen.

Stå där och hata mig
höj dina nävar mot mitt ansikte
skadan är redan skedd så slå mig gärna en gång till.

Låt ditt bruna hår finnas och gläns med dina blågröna ögon
radera aldrig bort dig som den person du är,
låt aldrig världen finnas utan dig
för tänk om du blir lika osynlig som jag då.

Känn dig stor och tuff
och se mig liten och svag.
kritisera mig varje dag,
Låt mig hata mig själv
och låt mig inte äta för mycket.
kalla mig för allt men låt mig aldrig känna mig som ingenting

Låt mig alltid höra ditt skrik och låt mig alltid vara den som är hatad
för då existerar jag förstår du min älskade.
Så utan dig, vad gör jag då?

Men ifall du har missat det
ifall du inte har sett ordentligt på mig
det här är jag,
Jag, som du faktiskt älskar
Jag, som får dig att känna dig mindre
och jag som egentligen är din största rädsla.

Älska mig som din hälft
och hata mig som du hatar dig själv.
förnedra mig,
Slit mig itu.
Jag har lärt mig ditt spel nu,
efterallt så har jag lärt mig av den bästa.

Vänd in och ut på mig och gör det om och om igen
så att du ska få känna dig mer som en man.
Gör allting nu innan det är försent.
Innan du står där naken och tom som jag.

Men om du kanske inte har förstått det,
kanske inte fått klarhet i det hela.
Låt mina sönderspruckna läppar få viska till dig då.
Låt min hesa röst säga till dig..
Att även om du försöker lära mig att vara mer som du
En dag kommer du att inse att du är allt utom jag.
Att mina tankar , mina ord är starkare än dina.
Att det är du som egentligen är ingenting i längden

Du tror att jag har gett upp mig själv eftersom mina händer skyddar mig inte längre gentemot dina knytnävar..
Min röst skriker inte lika mycket som förr
och mina tårar rinner nu för tiden nästan aldrig...

Iallafall ursäkta mig min älskade,
men jag tror att du har tagit miste på mig
Jag tror att du har uppfattat mig fel.
Jag är kanske ful och jag kanske gör allting fel
men jag är också den som egentligen inte bryr mig......
Dina slag och dina hot har slutat skrämma mig för längesen
och min kärlek har blivit förpestad till avsky.....

Inga kommentarer: