jag sträcker mig fortfarande efter stjärnorna men som jag rör så når jag endast molnen.
jag skulle gråta av tårar om jag kunde se mig le igen...
jag tror fortfarande på mina ögon men egentligen ser jag bara min tokhet....
Jag tror fortfarande på min hörsel men egentligen hör jag endast min tystnad...
Djupare djupare glider jag ner
hårdare hårdare faller jag ner
finns ingenting kvar av mig
kan du kalla detta för lycka, min lycka eller är det bara min tid att flyga?
jag skulle som sagt gråta tårar om jag kunde se mig le igen....
svagare och svagare blir jag varje dag...
flyg flyg bort min fågel men den har stannat kvar i buren alltför länge och har tappat minnet om hur man flyger....
Har du gett upp min vän?
förlåt mig , felet är mitt.
Och är mitt liv så här så är kylan och ensamheten bättre än döden
har du nått det du har sökt så länge?
detta kan knappast vara slutet...
ser endast min spegelbild
och jag undrar min vän,
har du gett upp?
förlåt mig ,felet är mitt..........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar