Jag håller fast vid tråden.
svävar mellan fantasin och verkligheten..
Jag hör dig prata men jag kan inte säga ett ord tillbaka.
Du säger att du behöver mig
sen lägger du på luren och hugger bort mig från tråden.
men vänta du säger också att du är ledsen
Du förväntade inte dig att jag skulle vända mig om och säga..
Det är försent att be om ursäkt, försent
Jag tar en till chans, tar ett fall
tar en chans för dig
Allt jag behöver är du likt ett hjärta som behöver ett bank.
men det är ingenting nytt
Jag älskade dig med eld men nu har det blivit blått...
Men du säger jag är ledsen likt en ängel
himlen säger mig att du är det men jag är rädd.
Så jag säger det är för sent att be om ursäkt, alldeles för sent
Jag håller mig fast i tanken att allt bara är en fantasi och håller vid mitt ord..
det är för sent att be om ursäkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar